Nyp-i-armen-känsla förra veckan när jag passerade NK i Stockholm och såg mina glasplattor för Kosta Boda i hyllorna. Jag får påminna mig om att jag måste stanna upp, se mig omkring och ta in allt. Ibland känns det overkligt. Svårt att sätta ord på det. Eftersom konsten kommer inifrån betyder det så mycket när den får synas på det här sättet.
Hade med mig Englishmans familj också. Det var första gången Melissa var i Stockholm och det var roligt att mina grejer fanns på hyllorna när vi var och shoppade. Hihi :)
Hanna (attfinnaro.blogg.se)
17 februari, 2015 — 13:29
Måste vara helt magiskt! Du gör så fina grejer!
Johanna
17 februari, 2015 — 14:01
Iiiiihh, så coolt! <3
smamie
18 februari, 2015 — 20:07
:D:D <3
Anna
17 februari, 2015 — 22:32
Häftigt! (Levi sitter bredvid, ser glasplattorna och utbrister ”Mamma! Ser du vilken fin skål”) :)
smamie
18 februari, 2015 — 20:06
Haha, sötnosen! :)
Maria
18 februari, 2015 — 12:55
Vilken dröm att få jobba med Kosta Boda och vilket fantastiskt resultat av ert samarbete!
smamie
18 februari, 2015 — 20:06
Tack! Det känns verkligen som en dröm. Kram på dig! <3
Stina
18 februari, 2015 — 15:45
Verkligen så coolt och du är så värd det. :)
smamie
18 februari, 2015 — 19:46
puss