Igår kväll, efter att kidsen hade somnat, gick jag ut i den ljumma sommarkvällen. Är helt knäsvag för den här dimman som kommer lite nu och då. Här ser man för övrigt vårt hus kamouflerat bland träden och granarna.
Blåklockorna sjunger på sista versen. Vill aldrig att den här blomstertiden ska ta slut.
Detta är vyn rakt framför vårt hus, perfekt placerad i mitten av vår balkong. Där över passerar solen hela dagen. Paret som byggde huset på 70-talet visste precis vad de höll på med.
Bredvid ängen ligger en åker med vete och en och annan tistel.
Färgen har slagit om från grönt till gult.
När jag kom hem igen lyste mina solcellslampor på baksidan.
Och solstolarna stod och väntade på att solen skulle dyka upp igen.
Stina
6 augusti, 2015 — 13:32
Såååå fint ni bor!
smamie
6 augusti, 2015 — 19:15
:) love it!