God morgon. Äter frukost här och har precis fått tillbaka strömmen efter ett kort strömavbrott.
Köpte en ny fil igår efter att en snäll dam bjudit Stellan på en smakportion inne på Ica. Han var på sitt allra trotsigaste humör och filen kom som en räddare i nöden.
Ibland kan jag känna mig som en superhjälte när jag varit ute och gjort enklaste vardagligaste ärendena med trotsig trött 2-åring.
Det är verkligen inte kul när man står med full vagn och precis ska betala när 2-åringen smiter iväg snabbt som blixten i stadens största köpcenter. Man tvingas lämna kortet i betalterminalen och väskan högst upp i vagnen för att snabbt springa efter. Bredvid står bittra pensionärer och suckar för att deras väntetid blir något längre.
Det är vid sådana tillfällen man är tacksam att det finns gullig personal som hjälper till att fånga in smitaren.
Mojo
31 oktober, 2015 — 10:50
Alla pensionärer är inte bittra, not daddy
smamie
1 november, 2015 — 20:34
Nä, överdrev väl kanske en aning :)